Per Moksnes

Forskare och lärare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap samt miljöanalytiker vid Havsmiljöinstitutet, enheten vid Göteborgs universitet.

Mina forskningsintressen är

• Larvbeteende och spridningsmekanismer hos marina larver
• Ekologi och restaurering av ålgräsekosystem
• Rekryteringsekologi hos krabbor.

Pågående forskningsprojekt

Larvspridning och nätverk av marina reservat i Sverige (2009- )

Marina reservat kan bli ett viktigt verktyg i naturvårdsarbetet med att bevara biologiskt mångfald och att skydda överfiskade kommersiella bestånd. Det saknas dock idag viktig kunskap om hur pelagiska larver sprids i havet och hur områden och olika reservat är sammanbundna via larvspridning. Målet med det föreslagna projektet är att utveckla ett modellredskap som hjälper förvaltare av marina miljöer och kommersiella bestånd att inkludera aspekter av larvspridning och konnektivitet när nätverk av marina reservat skall bildas. Projektet är tvärvetenskaplig och inkluderar oceanografer, biologiska modellerare och ekologer, samt förvaltare från Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Vi använder 3-dimensionella hydrodynamiska modeller av havsströmmar, kopplade till biologiska modeller av larvbeteende för att generera spridnings-sannolikheter för olika organismer. Data på olika arters larvbeteende insamlas och inkluderas i modellen. I samråd med förvaltare kommer användarvänliga redskap att utvecklas för att kunna inkludera spridning vid utformandet av marina reservat.
Koordinator: Prof. Per Jonsson
Samarbeten: Per Jonsson och Dr. Per Nilsson, inst. för marin ekologi, Göteborgs univ.
Prof. Kristofer Döös and Dr. Anders Engqvist, MISU, Stockholms universitet
Prof. Joakim Hjelm and Dr. Mattias Sköld, Fiskeriverket.
Dr. Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket.
Finansiering: FORMAS, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Västra Götalandsregionen.

Larvbeteende och spridningsmekanismer i en tidvattenslös miljö (2005-2009)

De flesta marina djur producerar larver som sprids över stora områden. Många larver tros kontrollera sin spridning genom att simma vertikalt mellan yt- och bottenströmmar. Det är dock mycket dåligt känt hur larvbeteende och strömmar samverkar och sprider larver, speciellt i områden med svaga tidvattenströmmar som i Västerhavet. Syftet med projektet är att studera om larver från Västerhavet har ett annat nedärvt simbeteende än larver från tidvattensområden, samt hur simbeteendet samverkar med havsströmmar och påverkar spridning, överlevnad och utbyte av individer mellan olika områden i Kattegatt och Skagerrak. Strandkrabban används som modellorganism för att bl.a. undersöka om svenska larver anpassat sitt beteende till vinddrivna strömmar. Arbetet utförs i ett tvärvetenskapligt samarbete med fysiska oceanografer och inkluderar beteendestudier, insamlingar av larver och mätningar av vind och havsströmmar i fält, samt storskalig modellering av havströmmar Skagerrak och Kattegatt.
Koordinator: Per Moksnes
Samarbeten: Dr. Bengt Liljebladh, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Dr. Lennart Funkquist, SMHI, Dr. Henrique Queiroga, University of Aveiro, Portugal.
Examensarbeten: Olof Lang (2006), Ifan Arfandy (2009)
Finansiering: FORMAS

Restaurering av ålgräsekosystem i Sverige (2010- )

Ålgräsängar är en dominant biotop på grunda mjukbottensområden i både Östersjön och Västerhavet och utgör ett nyckelhabitat för biodiversitet och naturresurser genom att förse en mängd djur och växter med en livsmiljö. Ålgräsekosystem är idag hotade av övergödning och på västkusten har ålgräsets utbredning minskat med över 50 % sedan 1980-talet. Huvudmålet med det föreslagna projektet är att studera om transplantering av levande ålgräs skulle kunna användas vid restaurering av ålgräsekosystem i Sverige, både för att återskapa bestånd på platser där de försvunnit, och för att etablera ålgräs på nya platser som kompensation för bestånd som förstörts vid kustexploatering. Specifika mål är (1) att identifiera fysiska och biologiska miljöförhållanden som tillåter och motverkar tillväxt av ålgräs, (2) att utvärdera en rad etablerade transplanteringsmetoder för att finna de bästa för svenska förhållanden, samt (3) att utveckla ett förvaltningsredskap för ålgräsrestaurering i Sverige som ger handledning vid val av lokaler, metoder och utvärdering av resultat. Projektet är tvärvetenskaplig och kommer att utföras i samarbete mellan ålgräsekologer, biologiska modellerare, och förvaltare av marina resurser och habitat från Länsstyrelser, Naturvårdsverket och Fiskeriverket.
Koordinator: Per Moksnes
Samarbeten: Dr. Ingela Isaksson, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Dr. Fredrik Larsson, Fiskeriverket, Dr. Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket och Dr. Mats Lindegarth institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.
Finansiering: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Effekter av övergödning och överfiske på ålgräs och blåstångssamhällen (2003- )

Övergödning har länge trots vara den enda orsaken till vegetationsförändringar i grunda kustområden i Sverige där förekomsten av snabbväxande algmattor ökat dramatiskt, och utbredningen ålgräs och blåstång minskat. Nyligen har det föreslagits att problemen förvärras av överfiske i kustekosystemen. Om stora rovfiskar försvinner kan kaskadeffekter i ekosystemet resultera i en ökning av små rovdjur som i sin tur reducerar antalet algbetande kräftdjur och snäckor vilka normalt kan kontrollera tillväxten av alger.
Målsättningen med projektet är att studera hur övergödning och förekomsten av betare och små rovdjur samverkar och påverkar uppkomst av skuggande alger samt produktion och biodiversitet i ålgräs och blåstångsamhället. Vi använder en kombination av fältexperiment och modellstudier för att undersöka den relativa betydelsen av näringsberikning, betare och rovdjur för ålgräsets och blåstångens tillväxt i både Västerhavet och Östersjön.
Studierna ingår i ett brett samarbete mellan flera olika forskare vid institutionen för marin ekologi, samt forskare från Stockholms universitet, Linnéuniversitetet, Åbo Akademi i Finland, samt University of Southern Denmark i Danmark.
Samarbeten: Prof. Susanne Baden, Prof. Per Åberg, Dr. Carl-Johan Svensson institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet. Prof. Lena Kautsky och Dr. Sonja Råberg, Stockholms universitet, Stefan Tobiasson, Linnéuniversitet, Dr. Christoffer Boström, Åbo Akademi University, Finland och Prof. Marianne Holmer, University of Southern Denmark, Danmark.
Doktorand: Martin Gullström (2006)
Examensstudenter: Malin Persson, Sandra Andersson (2005), Therese Jephson (2006)
Finansiering: Naturvårdsverket, programmet: Marine Biodiversity Patterns and Processes (MARBIPP)

Småskalig akvakultur av mangrovekrabbor som en alternativ inkomstkälla för fattiga kustsamhällen i Östafrika (2009- )

Den snabba befolkningstillväxten vid kusterna i Östafrika leder idag till en utarmning av kustens miljöer och resurser, och ett behov av att finna nya försörjningsmöjligheter. Det övergripande målet med projektet är att utveckla en småskalig akvakultur av mangrovekrabban Scylla serrata som en alternativ inkomstkälla för fattiga kustsamhällen. Specifika mål är (1) att öka kunskapen om S. serratas ekologi och utveckla nya metoder att fånga juvenila krabbor för odlingar som inte medför negativa effekter på vilda populationer, (2) att finna ekologiskt uthålliga foder-alternativ för odlingen som inte påverkar födotillgången i kustsamhällena negativt, och (3) att utveckla småskaliga odlingsmetoder som är både ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt uthålliga. Projektet är tvärvetenskapligt och utförs i samarbete mellan ekologer, akvakulturbiologer, ekonomer, samhällsvetare och förvaltare av kustresurser från Sverige, Tanzania och Kenya.
Koordinator: Per Moksnes
Samarbeten: Dr. Max Troell, Beijer Institutet, Stockholm universitet
Prof. Narriman Jiddawi, Inst. of Marine Sciences, Zanzibar, Univ. of Dar Es Salaam, Tanzania.
Dr. Razack Lokina, Department of Economics, University of Dar Es Salaam, Tanzania.
Dr. Jacob Ochiewo, Kenya Marine and Fisheries Research Institute, Kenya.
Humphrey Mahudi, Mafia Island Marine Park, Tanzania
Doktorand: David Mirera (2009- )
Examensstudenter: Louise Karlsson, Kajsa Palmqvist (2009), Emma Björkvik (2010).
Finansiering: Western Indian Ocean Marine Science Association (WIOMSA; MASMA-grant), SIDA (Minor Field Study stipendier).

Klimatförändring och rovdjursinvasion av Antarktis marina bottensamhällen (2010-2011)

Det marina bottensamhället runt Antarktis innehåller många endemiska arter som är starkt anpassade för den kalla vattentemperaturen vilket gör dem mycket känsliga för klimatförändringar. Den låga temperaturen har exkluderat de flesta större rovdjur från Antarktis kontinentalsockel, exv. rockor, krabbor och humrar, vilket har resulterat i ett unikt bottensamhälle som är mycket känsligt för predation. Den globala uppvärmningen och ökande vattentemperaturer i Antarktis befaras medföra en invasion av bl.a. krabbor, vilket skulle få katastrofala följder för bottendjurens utbredning och biologiska mångfald, med okända konsekvenser för Antarktis ekosystem. Målsättningen med det föreslagna projektet är att kartlägga det dåligt studerade marina bottensamhället på Antarktis kontinentalsockel, undersöka förekomsten av rovdjur, samt dokumentera eventuella förändringar av bottensamhället där dessa rovdjur påträffas. Arbetet kommer att utföras från både den svenska och den amerikanska isbrytaren Oden och Palmer från Punta Arena i Chile till McMurdo stationen i Ross Hav i västra Antarktis, i samarbete med amerikanska och brittiska forskare. Längs denna transekt kommer vi att genomföra både planktonprovtagningar med håvar, bottenprovtagningen med bottensläde och videoprovtagning med en fjärrstyrd undervattensrobot.
Koordinator: Per Moksnes
Samarbeten: Prof. Jon Havenhand och Kajsa Tönnesson, institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet. Prof. Richard Aronson, Biological Sciences, Florida Inst of Technology, USA, Prof. James McClintock, Dept of Polar and Marine Biology, Bruce Univ. of Alabama at Birmingham. Prof. Sven Thatje, National Oceanography Centre, Southampton, School of Ocean and Earth Science, University of Southampton, UK.
Finansiering: Vetenskapsrådet (VR), Svenska Polarforskningssekretariatet, US National Science Foundation Office of Polar Programs (NSF/OPP, R. Aronson P.I.).

Populärvetenskapliga publiceringar och rapporter

1. Moksnes, P-O. och L. Pihl. 1995. Distribution and production of ephemeral algae in shallow coastal areas in Göteborg och Bohus län. State Department of Göteborg and Bohus län, Environmental Division. 10:1- 22.

2. Pihl, L., Svensson A., Moksnes, P-O. och H. Wennhage. 1999. Distribution and production of ephemeral algae in shallow coastal areas in Göteborg och Bohus län 1994-1996. State Department of Göteborg and Bohus län, Environmental Division. 22:1-18.

3. Moksnes, P-O. 1999. Fintrådiga alger hjälper strandkrabban genom flaskhalsen. HavsUtsikt-om havsforskning och marin utvecklingsverksamhet i Sverige. 2/99.

4. Baden S. och P-O. Moksnes 2005. Gödning och överfiske förstör fiskens barnkammare. Miljöforskning för ett uthålligt samhälle (FORMAS tidning). 4/05.

5. Eklöf J., Gullström M., Moksnes P-O, Baden S. 2009. Sjögräsängar - hotade av både övergödning och överfiske? HavsUtsikt No. 1.

6. 1. Moksnes P-O. 2009. Restaurering av ålgräsängar i Sverige. Länsstyrelsen Västra Götalands län. Rapport 2009:26

7. Moksnes P-O Går det att restaurera ålgräsängar? Västerhavet 2010.

8. Moksnes P-O, S Råberg, S Baden, och L Kautsky. (i press) Rovfiskars betydelse för vegetationen längs Sveriges kuster. Havet Rapporten 2010.

Internationella publiceringar

1. Moksnes P-O, Lindahl U, and C. Haux. 1995.  Metallothionein as a bioindicator of heavy metal exposure in the tropical shrimp, Penaeus vannamei: A study of dose-dependent induction. Marine Environmental Research. 39:143-146

2. Pihl L, Isaksson I, Wennhage H, and P-O. Moksnes. 1995.  Recent increase of filamentous algae in shallow Swedish bays: Effects on the community structure of epibenthic fauna and fish.  Netherland Journal of Aquatic Ecology. 29:349-358

3. Moksnes P-O, Lipcius R, Pihl L. and J. van Montfrans. 1997.  Cannibal-prey dynamics in young juveniles and postlarvae of the blue crab. Journal of Experimental Marine Biology Ecology. 215:157-187

4. Moksnes P-O, Pihl L. and J. van Montfrans. 1998.  Predation on postlarvae and juveniles of the shore crab Carcinus maenas: Importance of shelter, size and cannibalism.  Marine Ecology Progress Series. 166:211-225

5. Hedvall O, Moksnes P-O, and L. Pihl 1998.  Active habitat selection of postlarvae and juvenile shore crabs Carcinus maenas: A laboratory study in an annular flume. Hydrobiologia. 373/375: 89-100

6. Pihl L, Svensson A, Moksnes P-O, and H. Wennhage. 1999.  Distribution and production of ephemeral algae in shallow coastal areas on the Swedish west coast. Journal of Sea Research. 41:281-294

7. Moksnes P-O, and H. Wennhage. 2001.  Methods for estimating decapod larval supply and settlement: Importance of larval behavior and development stage. Marine Ecology Progress Series. 209:257-273.

8. Moksnes P-O. 2002. The relative importance of habitat specific settlement, predation and juvenile movements for distribution and abundance of young juvenile shore crabs Carcinus maenas. Journal of Experimental Marine Biology Ecology. 271:41-73.

9. Queiroga H, Moksnes P-O, and S. Meireles. 2002. Vertical migration behavior in the larvae of the common shore crab Carcinus maenas (L.), from a micro-tidal fjord in Sweden. Marine Ecology Progress Series. 237:195-207.

10. Moksnes P-O, Hedvall O, and T. Reinvald. 2003.  Swimming and settlement behavior in shore crab megalopae: Why do postlarvae emigrate from nursery habitats? Marine Ecology Progress Series. 250:215-230.

11. Moksnes P-O. 2004 Self-regulating mechanisms in cannibalistic populations of juvenile shore crabs Carcinus maenas. Ecology. 85:1343-1354.

12. Moksnes P-O. 2004. Interference competition for space in nursery habitats: density-dependent effects on growth and dispersal in juvenile shore crabs Carcinus maenas. Marine Ecology Progress Series. 281:181-191.

13. Moksnes P-O, and KL Heck Jr. 2006. The relative importance of habitat selection and predation for the distribution of blue crab megalopae and young juveniles. Marine Ecology Progress Series 308:165-181.

14. Jephsson T, P Nyström, P-O Moksnes and S Baden. 2008. Trophic interactions within Zostera marina beds along the Swedish coast. Marine Ecology Progress Series 369: 63-76.

15. Persson M., S. Andersson, S. Baden and P-O Moksnes. 2008. Trophic role of the omnivorous grass shrimp Palaemon elegans (Rathke) in a Swedish eelgrass system. Marine Ecology Progress Series 371: 203–212.

16. Moksnes P-O, Gullström M, Tryman K. and S. Baden. 2008. Trophic cascades in a temperate seagrass community. Oikos 117: 763-777.

17. Andersson S., M. Persson, P-O Moksnes and S. Baden. 2009. The role of the amphipod Gammarus locusta as a grazer on macroalgae in Swedish seagrass meadows. Marine Biology. 156:969-981.

18. Holmer, M, Baden S., Moksnes P-O., Boström, C. 2009. Regional variation in stable sulfur isotopic composition of eelgrass (Zostera marina) along a salinity gradient from the Baltic Sea to Skagerrak. Aquatic Botany. 91:303-310.

19. Baden S., Boström, C., Tobiasson S, Arponen, H and Moksnes P-O. (in press). Relative importance of trophic interactions and nutrient enrichment in seagrass ecosystems: A broad-scale experimental assessment. Limnology and Oceanography