Kerstin Johannesson

Professor i marin ekologi och koordinator för två forskningsprogram; Linnécentret i marin evolutionsbiologi (CeMEB) och EU-BONUS projektet BaltGene. Forskar om hur nya arter bildas.

Forskningsinriktning (populärvetenskaplig beskrivning)

Pågående och avslutade forskningsprogram

Populärvetenskapliga publikationer och svenska rapporter

Meritförteckning

Forskningsinriktning (populärvetenskaplig beskrivning)

Min forskning handlar om evolution - hur arter och populationer ändras över tiden ofta som en följd av att omvärlden förändras, men även som en följd av slumpvisa händelser. En fråga som jag är speciellt intresserad av är: Hur går det till när nya arter bildas? Artbildning har länge ansetts vara något som sker mycket, mycket långsamt (hundratusentals år) och som en följd av storskaliga geologiska processer. Min forskning visar att så inte alltid är fallet, utan att det kan gå snabbt (tusentals år) och vara en följd av ekologiska förändringar i naturen.

Mina forskningsresultat är viktiga för att förstå hur biologisk mångfald uppkommer och varför den är viktig att bevara.

I min forskargrupp använder vi framförallt olika DNA-analysmetoder för att mäta genetiska skillnader mellan olika bestånd av organismer och för att analysera släktskap och hinder för genetiskt utbyte.

I egenskap av professor i marinbiolog är jag ofta anlitad som “expert” inom områden som: marin biodiversitet, marina miljöfrågor, marin naturvårdsbiologi, marin bevarandebiologi, marin genetik och evolutionsbiologi. Jag har också genom deltagande i en lokalförvaltning av ett kustnära fiske (Samförvaltning norra Bohuslän), och i bildandet av en marin nationalpark (Kosterhavets nationalpark) skaffat mig kunskap om det kustnära fisket och om marin naturvård i praktiken. Jag har också bra kunskaper om svenska fisk- och skaldjursbestånd och deras genetik.

Pågående och avslutade forskningsprogram

(Här ges endast korta populärvetenskapliga beskrivningar - för mer detaljer, finansiering och samarbetspartners: Se den engelskspråkiga sidan.)

CeMEB - Centrum för marin evolutionsbiologi

Ett Linnécentrum för forskning kring hur organismer förändras när omgivningen ändras. Centrat bildades 2009 efter det att vi fått s.k. Linnéfinansiering sommaren 2008.

Mer information om centrets forskning inklusive speciella sidor för skolor och avnämare finns på www.cemeb.science.gu.se/cemeb_sv

BaltGene - Östersjöns genetiska mångfald

Ett EU forskningsprojekt där vi studerar den genetiska biodiversiteten och dess betydelse hos marina arter i Östersjön.

Mer information finns på projektets engelskspråkiga hemsida (www.baltgene.tmbl.gu.se)

Artbildning hos strandsnäckor

Strandsnäckor — kubbongar — har fascinerat mig sedan jag började som forskarstuderande 1980. Speciellt arterna Littorina saxatilis och Littorina fabalis. Dessa båda arter bildar olika “sorter” eller “ekotyper” under olika miljöbetingelser, och min forskning har visat att det handlar om starka krafter av naturlig selektion som anpassar snäckorna till olika miljöer; hos L. fabalis har även en kromosomförändring hos en del av arten hjälpt till. De skillnader som uppkommer har effekter på deras inbördes möjligheter att para sig med varandra, och på så sätt kan denna anpassning successivt leda till artbildning.
 
Mer att lära om evolution och om strandsnäckor finns på den interaktiva hemsidan: Kubbongen.

Bevarandegenetik hos tång i Östersjön

Blåstång är en mycket formvariabel art. I norra Östersjön (Bottenhavet) finns en dvärgform av blåstång som man tidigare trott var liten främst p.g.a. låg salthalt. Tillsammans med Lena Kautsky (Stockholms universitet) har vi visat att den lilla tången är en helt egen art (smaltång). Blåstång och smaltång är mycket nära släkt och hittills visar våra studier att smaltången bara finns i Östersjön. Vi arbetar nu med hypotesen att smaltång har bildats i Östersjön.

MARBIPP - marin biodiversitet, mönster och processer

Ett forskningsprogram med 35 deltagande forskare som jag koordinerade 2001-2006. Programmet undersökte hur fem viktiga kustnära marina biotoper fungerar med avseende på de processer som påverkar biologisk mångfald. Programmets resultat redovisas på två hemsidor; dels www.marbipp.se som ger underlag för förvaltning av kustnära biologisk mångfald, och dels www.marbipp.tmbl.gu.se där de vetenskapliga frågeställningarna finns beskrivna. Ladda ner: Marbipp_slutrapport.pdf och MARBIPP_lista.pdf. 

EUMAR - ett europeiskt forskningsprogram om genetisk biologisk mångfald

Detta forskningsprogram pågick 2001-2004 med mig som koordinator och deltagare från 5 länder. Forskningen resulterade i ökad kunskap om kustnära marina arters genetik. Arter som studerades i programmet var havstulpaner, skålsnäckor, strandsnäckor, sjögräs och brunalger.

Populärvetenskapliga publikationer och svenska rapporter

Jag har publicerat 86 vetenskapliga arbeten inklusive en bok, som jag var redaktör för.

Full list of publications as pdf-file

Rapporter där jag medverkat med textunderlag

Havet - tid för en ny strategi. Havsmiljökommissionens betänkande SOU 2003:72.

Strategi för hav och kust utan övergödning. Rapport från Miljövårdsberedningen MVB PM2005:1.

Strategi för ett hållbart fiske. Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1. (fiskerapport2006_1.pdf)

Populärvetenskap

Janson K 1981 Strandsnäckornas röriga taxonomi. Fauna och flora 76:273-276
Janson K 1983 Elektroforestekniken och strandsnäckornas släktförhållanden. Fauna och flora  78:193-198
Janson K 1986 Hur uppstår nya djurarter ? Forskning och framsteg  2/86
Johannesson K 1989 Kala bältet mellan land och hav.  Forskning och Framsteg 5/89
Arnesson-Westerdahl /Olsson 1992 Genvägar. SNFs årsbok. Kapitlet "Det artar sig i strandkanten". (Kapitel baserat på intervju och textunderlag från KJ).
Johannesson K 1995 Mellan land och hav - strandsnäckornas paradis. Fältbiologen 3-4
Ulfstrand S 2000. Flugsnapparens fläckar. (Kapitel baserat på intervju och textunderlag från KJ)
Johannesson K 2002 Arters uppkomst i nytt ljus. Forskning och Framsteg 3/02
Johannesson K 2005 Biologisk mångfald - inte bara arter. I: Bevara arter - till vilket pris? Formas Fokuserar (red. B. Johansson), Formas, Stockholm.
Johannesson K 2005 Havets nyckelarter måste fungera. I: Bevara arter - till vilket pris? Formas Fokuserar (ref. B. Johansson), Formas, Stockholm.
Johannesson K 2005 Utmaning att forska om biologisk mångfald: Flera tusen arter i svenska vatten. Miljöforskning 4:4-6. (Monthly journal from the research council Formas, Stockholm.)
Johannesson K, André C & Kautsky L 2007 Snabb evolution i Östersjön. Forskning och Framsteg 3:34-38. (2nd pris i FoF manustävling 2007).
Johannesson K, André C & Kautsky L 2007. Havets genetik viktig i hållbar förvaltning. I “Havet- om miljötillståndet i svenska havsområden” Rapportserie från Naturvårdsverket i samarbete med UMF, SMF och GMF.
Johannesson K, André C & Kautsky L 2007. Havets genetik viktig i hållbar förvaltning. I “Havet- om miljötillståndet i svenska havsområden” Rapportserie från Naturvårdsverket i samarbete med UMF, SMF och GMF.
Johannesson K 2009. Rödlistor och ekosystemansats – en svårlöst ekvation. Kapitel i antologin: Naturvård bortom 2009. (red. Lars J Lundgren). Kassandra.

Meritförteckning

Här finns mitt CV på engelska som CVKJ2011.pdf

Sedan 1973 har jag ägt denna Drake S 153 (byggd 1939).

Under perioden 2000 - 2007 var jag föreståndare för Tjärnö marinbiologiska laboratorium.