
Påväxt i den marina miljön är ett stort problem världen över och många olika ämnen har använts för att försöka förhindra det (t.ex. TBT och koppar). Problemet har varit att ämnenas stabilitet i miljön och deras giftighet för organismer de inte var avsedda mot inte har upptäckts förrän ämnena har släppts ut i miljön, när det marina livet redan har blivit påverkat. Dilemmat med påväxt är alltid att de arter som sätter sig mest och därför är målet för påväxthämmarna också är viktiga komponenter i det marina ekosystemet och därför berättigade till skydd. Det finns också en mängd andra arter i det marina ekosystemet som kan utsättas och vara känsliga för dessa ämnen. Man måste därför tänka på både målorganismer och arter som inte är något påväxtproblem när man utvärderar en ny påväxthämmare.
Jag jobbar inom ett forskningsprojekt, Marine paint finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), som har som mål att hitta nya, miljövänliga alternativ till dagens existerande påväxthämmare. Min del av projektet är att undersöka dessa nya ämnen och deras giftighet för en mängd olika arter, både målorganismer och andra organismer, och få fram ekologiskt relevant information som kan användas i en riskbedömningen av ämnena.
Mitt huvudsakliga forskningsområde är effekter av kemikalier på reproduktion och beteende. Eftersom embryonal- och larvutveckling är kända för att vara de mest känsliga stadierna hos de flesta organismerna fokuserar jag på dessa. Förändring i larvtillväxt är ofta en första indikation på att larverna är utsatta för något som är giftigt och effekter på dessa tidiga stadier ses ofta efter en kort exponeringstid. Om där är någon negativ påverkan på utvecklingen kan det vara dåligt för en hel population eftersom det skulle kunna påverka nyrekryteringen. Beteendeförändringar hos djur är också en bra indikator på att något är fel i djurets miljö och kan ofta ses långt innan en ökad dödlighet observeras. Jag arbetar med en mängd olika arter, däribland en grön makroalg (havssallat – Ulva lactuca), evertebrater (t.ex. en liten mussla – Abra nitida) och fisk (t.ex. torsk – Gadus morhua och sjurygg – Cyclopterus lumpus). Ett antal olika reproduktions- och beteendeexperiment utförs i ett försök att få en så bra uppfattning som möjligt om dessa ämnens påverkan på miljön.
Kontaktperson: Annelie Hilvarsson,
e-post: annelie.hilvarsson@bioenv.gu.se