Leif Pihl

Grunda kustområdens ekologi

Bakgrund: Den grunda kustzonen är förbindelselänk mellan land och öppet hav. Genom avrinning från land tillförs rikligt med näringsämnen som tillsammans med en hög temperatur i det grunda vattnet ger förutsättningarna för en hög produktion. Skärgården anses generellt ha en betydelsefull roll som uppväxt- och födoplats för för många marina arter, däriblad våra viktigaste fiskarter.

Syfte med forskningen: Det övergripande målet med våra undersökningar är att öka förståelsen om hur skärgårdens ekosystem fungerar. Vi är speciellt intresserade av att klarlägga vilken roll de grunda havsområdena har som barnkammare och skafferi för vår fiskar. Vidare vill vi belysa hur förändringar i milön påverkar växt- och djurliv i kustzonen.

Metoder: Växter och djur insamlas regelbundet under sommar-säsongen för att följa deras livscykel, och relatera förändringar i antal till faktorer som temperatur, salthalt och strömmar. Genom att uppskatta mängden av olika arter och sedan uppskatta dess tillväxt kan produktion för varje art beräknas. Undersökningar av vad djuren äter ger information om näringsvävens struktur och om födet av energi genom kustekosystemet. Genom manipulationer och experiment i havsvikar och på laboratoriet kan samspelet mellan olika organismer studeras i detalj. Denna kuskap är viktig för att kunna förstå vad som händer i havet när miljön förändras.

Resultat: Våra undersökningar har visat att svenska västkustens skärgårdsområden är artrika och högproduktiva områden där många av våra vanligaste plattfiskar och torskfiskar tillbringar sina första levnadsår. Det har visat sig att variationsrikedomen bland de grunda havsmiljöerna har stor betydelse för djurlivets mångfald. Under 1980- och 1990 talen har emellertid en ökning av snabbväxande grönalger observerats i många grunda havsvikar. Algerna kan ibland täcka havsbottnarnas yta och därigenom ändra förutsättningarna för djurlivet. Härigenom förändras områdenas roll som barnkammare och skafferi för fisk.

Kontakperson: Leif Pihl

Bidragsgivare: Göteborgs Universitets Marina Forskningscentrum; Naturvårdsveket; Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas); MISTRA; EU; WWF och Länstyrelsen i Västra Götaland