Susanne Eriksson

Discard (utkast) som födoresurs på havskräftbottnar 

 I detta samarbete studerar vi hur den del av fångsten som fiskare slänger tillbaka i vattnet påverkar havskräftan och dess liv nere på havsbotten.

Just nu i labbet på Kristineberg! Långtidsförsök med 120 havskräfthonor.

foto: Mikael Dahl

                   Bifångst är mums!           

                                          Provtagning för tester på immunförsvaret.

Havskräftan lever på mjuka lerbottnar längs Sveriges västkust. Den äter mestadels as men kan även jaga och äta en del av dom andra djuren i dess närhet. Trålning anses generellt ha en negativ påverkan på dessa havsmiljöer. Förutom att botten rörs upp och bohålor förstörs så fångar trålen även sådana djur som fiskaren inte vill (eller får) behålla, t.ex. ryggradslösa djur och skadad eller för liten fisk och kräfta. Denna bifångst slängs tillbaka i havet som utkast eller s.k. discard och är vid det laget huvudsakligen död eller döende. Inom projektet studerar vi hur både kvalitén, mängden och fördelningen av discard påverkar havskräftans tillväxt och hälsotillstånd samt hur hela ekosystemet påverkas. Undersökningar och försök görs både i laboratoriet och ute i naturen.

Projektledare: Docent Susanne Eriksson (Inst biologi och miljövetenskap, GU)
e-post: susanne.eriksson@bioenv.gu.se

I samarbete med: Katja Ringdahl och Dr Johan Lövgren (Fiskeriverket), Professor Rutger Rosenberg (Inst biologi och miljövetenskap, GU) och Docent Bodil Hernroth (Kungliga Vetenskapsakademien).

Personerna på bilden är Ines Goncalves, Hannah Styf, Linda Svanberg, Susanne Eriksson, Hannah Wood och Helen Sköld.