Angelica Ardehed - doktorand

Fylogeni och evolution hos två olika typer av blåstång i Östersjön; Fucus radicans och Fucus vesicolosus

Handledare: Kerstin Johannesson (main supervisor), Ricardo Pereyra (co-supervisor)

Min forskning

Östersjön är ett relativt nytt havsområde som bildades för ca 8000 år sedan och var då saltare än vad det är idag. Salthalten har sedan dess sjunkit och Östersjön utgör numera en extrem marin miljö som blivit svårare att anpassa sig till för många organismer som lever där. Detta har gett att många arter blivit påtagligt förändrade till utseende och ekologi jämfört med sina huvudsakliga utbredningsområden i Atlanten. Utav Östersjöns arter är blåstången, Fucus vesiculosus, en av de viktigaste. Den breder ut sig över stora områden och bidrar med en viktig miljö för andra arter som frodas och lever i tångskogarna. I de norra delarna av Östersjön har man upptäckt en ny endemisk art av blåstång som man kallat för smaltång, Fucus radicans, vilken är en mycket nära släkting till den vanliga blåstången.

 Bild: Fucus radicans till vänster, och F. vesiculosus till höger. Foto: Lena Kautsky

Min forskning kommer att fokusera på fylogeni, artbildning och genetik mellan dessa två olika typer av blåstång, F. radicans samt F. vesiculosus. Eftersom den förstnämnda är en ny endemisk art så är denna blåstång mycket intressant att studera ur evolutionssynpunkt. Hur uppkommer nya arter och varför? Kan en extrem miljö såsom Östersjön bidra till att nya arter bildas? Hur är de två arterna släkt med varandra (fylogeni)? Vad är det som utgör artbarriären mellan dem då de är så nära släkt? Vilka gener är inblandade i artbildningen (gene expression)? Kan de två arterna hybridisera med varandra (hybridisering)? Man har också funnit att smaltången har förmågan att klona sig, vilket aldrig tidigare observerats hos någon form av blåstång. Är denna typ av asexuell reproduktion ett resultat av Östersjöns extrema miljö?

Genom att samla in de båda arterna från en mängd lokaler runt om i Östersjön och utföra experiment på dessa, så hoppas vi kunna få svar på frågeställningarna. Att få svar på frågor om artbildning och evolution är viktigt för att förstå hur den biologiska mångfald och de ekosystem som finns på jorden idag har uppkommit, samt också för förvaltning och bevarande av marina miljöer i framtiden.

Mitt doktorandprojekt finansieras av det svenska vetenskapsrådet FORMAS, samt Göteborgs Universitet.