Susanna Strömberg - doktorand i marin ekologi

Jag intresserar mig främst för marin restaureringsekologi och under min forskarutbildning ska jag försöka hitta metoder för att återställa och få tillbaka livsmiljöer med kallvattensrev av ögonkorallen Lophelia pertusa i Kosterhavets nationalpark. Jag kommer också att undersöka vad korall-larver vill ha för underlag att sätta sig på så att vi vet vad vi ska använda för material för att bygga konstgjorda rev.

Precis som tropiska korallrev är även de djupa kallvattenreven väldigt rika miljöer med hundratals andra organismer som är mer eller mindre beroende av deras existens. Även om de flesta organismer som hittas inom korallreven går att hitta även på andra hårda bottnar (stenar etc) så brukar de vara många fler i revmiljöerna. Det här beror på att det täta grenverket som korallernas skelett bildar fungerar som ”strömbrytare” för vattenströmmarna som drar över havsbottnarna. Partiklar med näring och små frisimmande larver som behöver någonstans att slå sig ner fälls ut inom grenverket och det här gör att det finns gott om näring och är hög tillförsel av många olika djur och andra organismer som t.ex. havsborstmaskar, mossdjur, svampdjur, havsanemoner, hårstjärnor, musslor och snäckor, och organismer som de flesta aldrig hört talas om. Vad sägs om folliculinider, entoprocta, hemichordater? Korallreven blir därför en viktig miljö dit både fiskyngel och vuxna fiskar söker sig för att leta mat och skydd. Men antalet korallrev har minskat både i Kosterhavet och på många andra håll, och man har sett att där korallreven försvunnit så har fisket minskat.

En orsak till varför en stor del av reven försvunnit är de tunga trålborden som utvecklades i början av 80-talet. Med dem kunde man börja tråla över reven utan att riskera att få näten förstörda och därmed komma åt den fisk och räkor som fanns där. Idag har kosterfisket blivit ett mer hållbart fiske med hjälp av utvecklandet av den s.k. ”kostertrålen”, en lättare utrustning med sorteringsrist. Dessutom har Sveriges första marina nationalpark inrättats i Kosterhavet, med trålförbudsområden för vissa extra känsliga miljöer inom parken. Nu är tiden mogen att reparera lite av skadan av de senaste två decenniernas bruk av tung bottentrålningsutrustning genom att restaurera och återplantera koraller i Kosterhavets nationalpark.

Inom nationalparken finns 5-6 platser där man hittat döda rester av koraller, på två av de platserna kunde man på 70-talet hitta levande koraller. Nu finns bara ett levande rev kvar vid Säcken. I angränsande Hvalers nationalpark finns några levande rev kvar som fortfarande är ganska stora och vitala, och där kan vi hämta koraller att plantera ut i Kosterhavet.

Under våren-sommaren 2011 kommer det att sättas upp ett ”Revmakeri” vid Lovéncentret där det ska byggas konstgjorda rev som ska bli basen för nya korallrev. Alla är välkomna att titta in, och jag kommer även att lägga ut information om hur projektet utvecklas på en hemsida (www.stroembergiensis.se) där alla kan följa utvecklingen på de konstgjorda reven ute på havsbottnen.

Lophelia pertusa (UV-foto: T. Lundälv), Eunice norvegica, Rhabdopleura normani, Macandrevia cranium (Foton: S. Strömberg). Ögonkoraller, och några av de organismer som man inte hittar någon annanstans än just bland koraller.

Publikationer

Strömberg S.M., Goreau T.J., Lundälv T. (2010) Suitability of mineral accretion as a rehabilitation method for cold-water coral reefs. J Exp Mar Biol Ecol 395:153–161.